Följ oss även på Facebook!

Wednesday, March 19, 2008

Bild på den kämpastarke


Som tur var så fungerade mobilkameran bättre. Och dessbättre behövde han inte va ensam så länge.

Monday, March 17, 2008

Bra fiske men usel fotografering.

Lennart A och Lennart B avsatte en helg för att prova ut nya redskap och beten. Provet utföll till full belåtenhet och spö, linor och rullar visade sig även tåla rejäl nedisning som tät dimma i några minusgrader bjuder på. Vid middagstid var det som att förflytta sig tre månader fram på året på 10 minuter. Dimman försvann och vinden med den, samtidigt som solen sken från en klar himmel.
Det var meningen att det skulle fotograferas en del men i dimman var det så kallt att kameran strejkade. När sedan värmen kom var det nån inställning som inte var riktig, så när vi trodde vi tog stillbilder blev det istället filmsnuttar.
Fisk då. Blev det nån fisk? Kanske ni undrar.
Jodå, dom finns på filmen. Kampen med den första var den tuffaste jag upplevt på Vänern. Att det var stor fisk märktes genast. Rullen tjöt så man blev orolig för att grejerna inte skulle klara påfrestningarna. De första 10-15 minuterna var helt i fiskens favör. Efter ytterligare lika lång tid knappade jag in fot för fot på de 350 han skaffat sig i försprång. Ca trekvart tog det att vinna kampen. En liten besvikelse måste erkännas då vågen inte slog upp till mer än 8 kg. Jag var säker på att det skulle vara en 10 plusare. En stor eloge till den lille kämpen.
Sedan gick det ett par timmar så tog en 4 kilos en blå Yosuri. Ett par timmar igen så brutalhögg det på en Lappia. En mycket vacker lax på dryga 6 kilo. Och dagen avslutades som den börjat med hugg på samma Lappia som gav mig den tuffa fighten på förmiddagen.
Ser redan fram mot nästa tur.

Monday, March 3, 2008

Från storm till blankt vatten

Man måste erkänna att det rådde visst tvivel på om vindprognoserna för söndagen var att lita på. 17-23m/s på västkusten under natten skulle på morgonen bli 0-4 m/s på Vänern. När vi lämnade Göteborg vid 4-tiden så kunde vi konstatera att den hårda vinden i alla fall stämde. Tre timmar senare när man i 23 knops fart styr rakt emot den uppgående solen var allt tvivel borta. Det är magiskt vackert med ett spegelblankt Vänerhav och himlens alla färger i soluppgången. Bara det var värt resan. Vi hade bestämt oss för att köra med plastbeten men för säkerhets skull fanns det löja med i kylbagen. Det är inte ovanligt att det går några timmar utan att det nappar så när man minst anar det smäller det bara till och ena djupriggsspöt gör tunga böjningar som signalerar rejäl fisk. Linan rusar av rullen i ett härligt tjut från spärren. Nu gäller det bara att snabbt få på sig overallen som hänger vid knäna efter nyss uträttat behov. Som sagt det där om när man minst anar det...
Overallen på plats och samtidigt som jag greppar spöt tjuter det från en annan rulle på Cristoffers, dagens fiskekamrat, sida. Han ger också ifrån sig nåt som väl får betecknas som glädjetjut. Han konstaterar genast att det tagit på favoriten Sal 11. Håvningarna går galant och vi väger in två laxar på 5,6 och 6,2 kilo. Vad vi hör från andra båtar i området så är fisket väldigt trögt för dagen. Någon rapporterar om att några laxar tagits vid Megrund, ca 3 M från oss. Då blir det fart i många båtar. Upp med grejerna och iväg. Några som inte ångrade det beslutet var finka Team Mirre som kämpat hårt och provat allt fram till kl. 14. Besöket vi Megrund gav dom två laxar på 6 resp. 7 kilo. Vilket också betydde att vi förlorade dagens landskamp och tydligen skall polera deras båt. Till nästa gång ska vi se till att tävlingsreglerna är kända innan man vet vem som vunnit.